Nilsson, Sven BREV TIL: Forchhammer, Johan Georg FRA: Nilsson, Sven (1838-04-10)

11.

Lund 10/4 1848.

S. H. T.

Herr Professor Forchhammer


Köpenhamn
.

Min heders vän!

Tillåt mig få anhålla om en upplysning i ett techniskt åmne och hvari Du bäst är i tillfälle att lemna mig erforderlig underrättelse. Saken är den att en af mina vänner har på sin egendom, belägen nära Ystad, en bergmassa af hård och ren tuffkalk, som vid undersökning befunnits vara chemiskt ren kalkjord, icke förorenad af fremmande ämnen. Skulle icke denna med fördel kunna afsättas och användas i någon gren af industrien? Skulle den ej kunna s. 63begagnas vid glasbruken? Om så är, anhåller jag att Du ville genom dina relationer söka förskaffa afsättning af denna vara, som af mig och Egaren kunde lefvereras i Hamnen vid Ystad mot en viss summa pr Sk**???**, om den befanns motsvara kostnaden fór brytning, transport o. s. v. Skulle Du vilja ha prof af bergarten skall den oförtöfvadt sändas Dig; dock kan jag bestämdt uppgifva att den består af chemiskt ren kalk.

Mina zoologica-ethnographiska undersökningar hafva under ett års tid mest sysselsatt mig, hvarföre jag ej mycket fått sysselsätta mig med petrefakterne. Dock samlade jag förleden sommar ett stort antal, mest växter, vid Hör och på några andra ställen. Det märkvärdigaste var ett fragment af inre structuren af en trädormbunke *), och ytan af en Sigillaria.

Af mina Nordens Ur-invånare har jag nu två Häften färdiga från min hand, ehura det senare ännu ej blifvit utlemnadt. Jag är fullt och fast öfvertygad att äfven mina Danske vänner, kanske til en början med undantag af Hr- Molbeck komma att dela mina åsigter i detta för Nordens äldsta historia ganska interessanta ämne.

Jag har ännu icke sett Runamo16) i Blekinge; men jag ämnar mig dit till sommaren.

Du var der för några år sedan med Finn Magnusen och Molbeck. Säg mig Broder: Det är ju ganska bestämt och afgjordt att der verkligen finnas inhuggna runor på klippan och att dessa alldeles icke kunna wara blotta ritser och springer i Trappgången? För enskilt det är jag fullt öfvertygad både att der finnas runor och att den Lärde Finn Magnusen läst dem rätt; men då ämnet blifvit föremål för olika meningar skulle jag gerna först vilja inhemta Din.

Med sann högaktning

Din tillgifna vän

Lund d. 10 Apr. 1838

S. NILSSON