Danmarks Breve

BREV TIL: Johan Georg Forchhammer FRA: Jöns Jacob Berzelius (1842-11-18)

7.

Till Herr Professoren och Riddaren G. Forchhammer


Köpenhamn
.

Stockholmd. 18. Novbr. 1842.

För Herr Professorens vänskapsfulla skrifvelse tackar jag på det förbindligaste. När Briggen Irene hinner ankomma, skall jag emottaga och till H. K. Höghet Kronprinsen öfverlemna den till honom bestämda geologiska kartan.

Det har varit mig mycket kärt at erfara att Herr- s. 14 skåpets tour igenom Sverige har varit angenäm och jag är mycket interesserad i at lära känna Herr Professorens åsigter af hvad som kan hafva förorsakat slipningen af norra sidan af våra berg, deras refflor och åsarna. — Eichwald20) gorde äfven en tour i Sverige och återkom mer än nogensin öfvertygad om riktigheten af Agazzis’s åsigter.

Beträffande Herr Professorens undersökning af topazens sammansättning, så kan jag icke inse något fel i methoden till fluorens bestämmande; men denna undersökning är af den natur, at äfven med en rigtig method får man lätt et origtigt utslag. När man vill undvika främmande inblanning i fluorcalcium förlorar man lätt deraf och när man vill undvika förlust får man lätt ett öfverskott af främmande inblanning. Det kommer härvid så mycket an på minutier vid verkställigheten. Bästa controllen på fluorhalten torde väl topazens glödgning i täckt kärl vid hög temperatur, så länge den förlorar i vigt, afgifva och de af Herr Professoren meddelade försök deröfver, synas mig innebära en sådan. Om topazen, efter den i års. 1840 p. 23721) anf. formel, består

**???**

så innehåller den 14,71 p. c. fluor, som för at bilda Si F3 uptaga 5,816 silicium, hvilket ger en bränningsförlust af endast 20,526. Herr Professoren har funnit 24,35 i medeltal. Antingen håller då topazen mere fluor än det lyckats oss at derur afskilja, eller innehåller det som följer fluoren en radical af högre atom vigt än Silicium. Förlusten är förstör, äf venefter den naturligaste formelen Al Fl3 + 3 Al Si.

Herr Professorens förudsättande at det förflygtigade kunde vara Si + Si F3 har det emot sig, att i° en sådan förening hittils icke är känd och 2° at den väl icke skulle bilda sig, då en qvantitet lerjord är närvarande, genom hvars kemiska affinitet til kiselsyran, denna väl skulle hindras at förflygas med fluorkiselgasen. Emedlertid torde det fortjena at leda fluorkiselgas långsamt genom s. 15 et glödande porslinsrör som på et visst stycke är fyldt med lucker kiselsyra, t. ex. sådan den fås vid fluorkiselns sönderdeling med vatten, uttvättning och glödgning. Bildas då icke Si + Si Fl3 så kan man väl taga för afgordt at denna förening icke existerar, eller icke så bildas.

Derefter återstår då den frågan: kan vid glödgningen i så hög temperatur fluoraluminium förflygtigas? Det är icke otroligt at denna vigts förlust kan upkomma derigenom at aluminium till en viss proportion, icke helt och hållet udbyter fluor mot syre, som den tager från kiselsyran, och at således både fluorkisel och fluoraluminium tilsamman förflygtigas. För at få veta detta bör den återstod, som fås efter förlusten af 24,3 p. c. analyseras, och lerjordsqvantiteten deri jemföras med den qvantitet som findes i topazen i sitt vanliga tillstånd. Håller den glödgade mindre lerjord, så är det klart at fluoraluminium bortgått, och då kan olikheten i den qvantitet deraf, som bildat sig, förklara fluctuationerna som gått till mer ån 2 1/2 procent. Då chloraluminium är flygtigt i vattenfritt tillstånd, är det högst sannolikt at vattenfritt fluoraluminium äfvenledes är det.

Beträffanda nu utlagandet af topazens hela fluorhalt, så anhåller jag at få fästa Herr Professorens upmerksamhet på et förhållande som kan vid analysen inträffa, och som jag i detalj beskrifvit i min Lärbok T. IV. p. 325. Man måste således söka fluor äfven i den uttvättade föreningen af kiseljord och lerjord, som återstår olöst sedan den brända massan är utlakad med vatten. En gifven vigt af denna återstod glödgad bör i retort behandlas med svafvelsyra och den fluorkiselgas som utvecklas, upphemtas i vatten. Tilläfventyrs har både Herr Professoren vid sin analys, och jag vid de af mig anställda, af dette skäl fått mindre fluor än topazen verkligen innehåller, ty detta förhållande af fluoren, då den befinner sig tilsamman med lerjord och alkali, var mig då icke bekannt, ehuru chryolithens natur hade bort göra mig upmerksam derpå. Det s. 16 var först vid de många år sednare anställda försöken öfver fluorföreningar i allmännhet, som jag lärde känna det. Herr Professorens undersökningar af Topazen kunna således blifva både chemiskt theoretiskt og mineralogiskt vigtiga, när de uttföres till bottnen, och troligen är topazens formel ganska enkel, när man får rätt på beståndsdelarna rigtigt. Men jag recommenderar vid samme tillfälle Pykniten, vi böra väl en gång få veta huru dess sammansättning förhållar sig till topazens.

Herr Professorens föredrag22) i våra sectioner förleden sommar, skola väl tryckas i föreningens Handlingar. Gillar Herr Professoren at vi helt enkelt aftrycka det mineralogiska, som Herr Prof. lemnat mig tryckt. Om föredraget på den allmänna sammankomsten icke är till Retzius insändt, anhåller jag det må blifva det. Det sker bäst om det lemnas till vår Minister, Baron Lagerheim, som då med ministerposten kan skicka det under Vet. Acad. adresse.

Jag anhåller om mina vördnadsbetygelser för fru Forchhammer, min Hustrus deri inberäknade, och om vänliga hälsningar till vännen Zeise.

Högaktning och vänskap

JAC. BERZELIUS