Danmarks Breve

BREV TIL: Johan Georg Forchhammer FRA: Sven Nilsson (1836-04-03)

7.

Stempel:

Lund.
7/4 1836.

S. H. T.

Herr Professor G. Forchhammer

(Sort Segl) S. N.


Kjøbenhavn

Käre Vän

Med en man som igår reste härifrån till Köpenhamn skickade jag Dig det Häfte af mineralogisches Taschenbuch som Du haft godheten låna mig. Derjemte sände jag ett exemplar af min lilla upsats öfver de Skånska fossila amphibierna; men plancherna deröfver har jag ännu ej fått från Stockholm; när de erhållas, skall jag sända Dig dem.

s. 56 I nämde Taschenbuch sökte jag upplysning om en så kallad Ophiolith, som en wiss Schmidt skulle der hafva beskrifvit och afbildad; men beskrifning och figur äro lika eländiga: de lemna ingen upplysning. Det är märkvärdigt att man ännu under innevarande sekel kunnat på allvar anse sådana der aftryck för förstenade Ormar! (slanger). Men Schmidt skall sjelf sedermera ha erkännt dem för Vegetabilier, men hvar? I Walchs Naturgeschichte III Supplem. Tab. II skall findes en god figur öfver dem. Som man ej vill utlåna verket, beder jag Dig om möjligt att låta afcopiera nämde figur och låta mig veta hvad Du derföre utlägger. De Petrefacter jag omnämnde i vår äldsta Sandsten äro aldrig förr sedde eller beskrifna inom Skandinavien; icke en gång något organiskt spår isamma formation. De fucoidéer som Hausmann sett äro sannolikt de samma som ofta förekomma i Westergötland &c i den skifrige sand[sten] som ligger under Orthoceratitkalken. Dessa har Hisinger13) afbildat i flera arter, och de äro greniga och likna teml“ nu lefvande Fucusarter. Mina deremot äro någon ting helt annat och de ligga i en säkert äldre Qwartssandsten. De likna verkel° store slanger och höra säkert till de former, som förr kallades Ophiolither; men de äro sannolikast växter af slägten som längesedan upphört att lefva på jorden. De äro i sitt slag lika egna som Trilobiterna i sitt. Kom och se dem? Välkommen hit, Broder! men kan Du så dröj tills väder och vågar bli vackra. Jag har varit sjuk af en owis Catharr och är ännu icke helt och hållet återstäld. Låt mig veta när jag får vänta Dig. Jag längtar att få visa Dig min, som jag sjelf tycker, betydliga Petrefactsamling, hvilken isynnerhet är rik på fossila växter, här från Skåne. Besynnerligt är att jag ännu icke funnit en enda samma art från Bornholm och Skåne; men jag har ochså icke ännu haft tillfälle att noga jemföra dem.

När eller huru Ugnsmunnarna på Ifö äro danade, känner jag icke; men jag förmodar att Du kan ha rätt i Din s. 57 gissning att de äro artificiella och härleda sig från munktiden i Sverige. Känner man något historiskt rörande de gamla Kalkbrotten vid Viborg och Mariager? De vid Wiborg, äro de de samme som ligga vid Dagsbierg? Tak, kära Vän, fór den fägnande underrättelsen att Du vill utgifva ett större verk öfver Danmarks geognostiska Förhold. Det vill äfven for södra Sveriges Geognosi blifva af stor interesse. Säg mig, min Bror, har man några säkra data att Danmark höjer eller sänker sig i förhällande till hafvets niveau ? Har t. e. Saltholmen alltid varit så låg som den nu är? Jag frågar derföre att jag har någon anledning förmoda att södra Skåne sänker sig, under det de öfra delarna af Sverige höja sig. Hvad säger Du härom ?

Formäl min vördnad för Din Fru och skrif snart till

Lund d 3 Apr. 1836.

Din

S. Nilsson.